Uppfinningen som gjorde cowboys arbetslösa

Den här texten är från 2012, när jag cyklade ensam över USA från New York till San Francisco. Vill du läsa mer om min resa och se min rutt? Klicka här.

Det är dags för ett nytt inslag här på bloggen! Det är första och sista gången ni får höra "Måsten i Kansas". Idag så berättar jag om Taggtrådsmuséet i La Crosse, men först, en nagelbitare till recitation av min dag i sadeln!

Som så många andra dagar började den med en ihoppackning av mitt kära tält i gryningen (men det här att det ska vara under 20°c? Glöm det! Det blir i alla fall inte 40-45°c förrän på eftermiddagen) Få i sig frukost. Dricka. Cykla. Eftersom jag vill mina knän väl (och de inte mig lika mycket, kanske, men hoppas att de lär sig bjuda tillbaks snart) och spara dom till Colorado så blev det ännu en lugn dag med 105 km. I La Crosse fanns det även en pool som jag inte var sen att utnyttja. Som jag kanske har berättat tidigare så har min överkropp förtvinat (ungefär i samma tempo som mina lår har blivit tjockare) något som märktes på de tjugo längder i stadens pool jag simmade. Väntar förväntansfullt på träningsvärken.

Träningsvärk kanske även min hjärna får efter besöket på taggtrådsmuséet, eller åtminstone lite utmattning efter de bokstavligen tusentals sorters taggtråd som jag fick kika på. Taggtråden är dock inget som man slentrianmässigt ska strunta i: I den amerikanska västern finns det ingen uppfinning som var lika viktig. I ett ställe som Kansas med allt detta utrymme (kolla bara på bilderna!) så behövde man hålla ordning på boskapen. Innan taggtråden fanns det cowboys som levde ute med boskapen och fungerade bokstavligen som mänsklig taggtråd. Men sen kom den på riktig och helt plötsligt behövdes inte kofösande män längre. Så tänk på det nästa gång du åker förbi lite taggtråd. Och skatta dig lycklig att du inte behöver använda det särskilda "taggtrådslinementet" som skulle fungera extra bra mot taggtrådssår.